Bygget av landskapsmodulen
Spåren höjs upp från resten av marken med en bit spånskiva. |
Spårunderlaget som består av 12mm asfaboard. |
Ljuddämpande tyg limmas fast med akrylfogmassa. Vanligt trälim blir för hårt när det har stelnat, om man vill ta till vara på tygets och asfaboardens ljuddämpande egenskaper. |
Spårets placering mäts ut och ritas upp med tuschpenna. |
Spåren limmas på plats med akrylfogmassa, återigen för ljuddämpningens skull. |
Tyngder läggs på spåren för att de ska ligga stilla under limningen. Jag använder tunga reläer. |
Spårändarna sågas av med rälssåg längs med modulsidorna. |
En mall klipps ut för bergssidan som ska finnas på modulen. |
Mallen läggs mot spånskivan och ritas av. |
En gjutform tillverkas genom att fästa kanter av papp på underlaget. |
För att få en verklighetstrogen bergsformation läggs aluminiumfolie i formens botten. |
Gips hälls i gjutformen. |
De färdiga bergssidorna urtagna ur gjutformen. |
Bergssidorna på plats på modulen |
Kanter i kartong fästes med smältlim i kanterna på modulen, där marknivån blir högre än nollplan. |
Vanligt hönsnät böjs till och fästes med smältlim mellan bergssidorna och kartongen. |
Nåra lager med gipsbindor läggs på hönsnätet och bildar markytan uppe på berget. |
Första typen av ballast fastlimmad. För att betämma mig för vilken ballasttyp jag ska använda på anläggningen så provar jag fyra olika ballasttyper på testmodulen. |
Övergången melllan ljusbrun och mörkbrun ballast. |
Här syns de fyra olika ballasttyperna. Själv tycker jag att den mörkbruna till höger ser mest realistisk ut. |