Bygget av landskapsmodulen
 |
| Spåren höjs upp från resten av marken med en bit spånskiva. |
 |
| Spårunderlaget som består av 12mm asfaboard. |
 |
| Ljuddämpande tyg limmas fast med akrylfogmassa. Vanligt trälim blir för hårt när det har stelnat, om man vill ta till vara på tygets och asfaboardens ljuddämpande egenskaper. |
 |
| Spårets placering mäts ut och ritas upp med tuschpenna. |
 |
| Spåren limmas på plats med akrylfogmassa, återigen för ljuddämpningens skull. |
 |
| Tyngder läggs på spåren för att de ska ligga stilla under limningen. Jag använder tunga reläer. |
 |
| Spårändarna sågas av med rälssåg längs med modulsidorna. |
 |
| En mall klipps ut för bergssidan som ska finnas på modulen. |
 |
| Mallen läggs mot spånskivan och ritas av. |
 |
| En gjutform tillverkas genom att fästa kanter av papp på underlaget. |
 |
| För att få en verklighetstrogen bergsformation läggs aluminiumfolie i formens botten. |
 |
| Gips hälls i gjutformen. |
 |
| De färdiga bergssidorna urtagna ur gjutformen. |
 |
| Bergssidorna på plats på modulen |
 |
| Kanter i kartong fästes med smältlim i kanterna på modulen, där marknivån blir högre än nollplan. |
 |
| Vanligt hönsnät böjs till och fästes med smältlim mellan bergssidorna och kartongen. |
 |
| Nåra lager med gipsbindor läggs på hönsnätet och bildar markytan uppe på berget. |
 |
| Första typen av ballast fastlimmad. För att betämma mig för vilken ballasttyp jag ska använda på anläggningen så provar jag fyra olika ballasttyper på testmodulen. |
 |
| Övergången melllan ljusbrun och mörkbrun ballast. |
 |
| Här syns de fyra olika ballasttyperna. Själv tycker jag att den mörkbruna till höger ser mest realistisk ut. |
