Min modelljärnväg - Islandabanan

Bakgrund När jag planerade banan tänkte jag att det kunde vara kul att bygga banans stationshus efter förebilder i Sverige. Det fick bli Alingsås och Ulricehamns stationshus eftersom jag ser dessa rätt ofta. Därav namnet ABJ, som står för Alingsås - Bogesund Järnväg. Ulricehamn hette Bogesund fram till 1741, innan det bytte till Ulricehamn. Visserligen fanns inte järnvägen på Bogesund-tiden, men det var ett passande namn, och det behöver ju inte vara superrealistiskt. Jag har heller inte undersökt om en järnväg skulle kunna byggas mellan Alingsås och Ulricehamn, så det är inte särskilt genomtänkt. Det viktiga är stationshusens namn och förebilder. Det nya namnet Islandabanan fick järnvägen vid förstatligandet 1948. Namnet Islanda kommer från en liten by utanför Hökerum, där första spadtaget till järnvägen togs 1874.
	Så långt banans fiktiva historia. Modelljärnvägen började planeras i slutet av 2003. Från början var det självklart att det skulle bli en Märklin-bana uppbyggd med M-räls. Den första spårplanen ser du till vänster. Klicka för större bild. Efter en artikel i Allt om Hobby bestämde jag mig för att i stället för M-räls, använda 2-räls flexräls, med egentillverkade punktkontakter av nubb. Nya spårplaner ritades, men jag hann ändra mig ännu en gång innan bygget började. Efter ett besök i en Hobbyaffär, där jag fick en demonstration av hur digitalstyrd modelljärnväg fungerar, började jag fundera på att gå över till Roco 2-räls digitalt.
Julen 2003 fick jag ett Roco digitalt startset i julklapp, och därmed var saken avgjord. Jag fortsatte rita spårplaner, och som optimistisk 14-åring blev den ena spårplanen värre än den andra. Jag ville få plats med så mycket spår som möjligt. För att få ner kostnaderna på spårinköpen så bestämde jag mig för att bygga egna växlar. Därför anpassandes inte spårplanerna till färdigköpta växlar. Tvärtom, så gjorde jag växelgatorna så komplicerade som möjligt för att få något riktigt svårt att bita i när spåren skulle byggas. Till höger ser du den spårmässigt mest tilltagna spårplanen. Klicka på den för att se större version. Lägg märke till växlarna nere till vänster om vändskivan. Ett bra exempel på en sådan där avancerad växelgata. Fler optimistiska detaljer är två smalspåriga industribanor. En 891mm och en 600mm. En hamn med fungerande portalkran med tillhörande fraktskepp. En ramp till en tågfärja samt en mekanisk lyftkran för att lasta gods mellan 891-banan och 600-banan. Sådana detaljer kan givetvis läggas till efterhand när tid och pengar finns, men det är dumt att planera in det från början. Det ger en bara falska förväntningar.
	Efter lite funderingar kom jag på idén att bygga järnvägen längs väggarna, runt hela rummet. På så sätt skulle körsträckorna bli längre, och stigningarna lite mer skonsamma. Den första spårplanen som går runt hela rummet ser du till vänster, och det är i princip den spårplanen som järnvägen sedan är byggd efter. Skillnaderna är att den nedre stationen är spegelvänd. Vändskivan ligger till vänster, och inte till höger. Dessutom är den högra stationen uppflyttad till en hylla ovanför banan. En dold slinga är också tillagd för att skapa en dubbelspårig rundbana. Det är ju inte alltid som man orkar köra fram och tillbaka och vända i varje ände. Då är det skönt att bara låta tågen gå runt av sig själva. Den sista spårplanen som ritades innan bygget sattes igång är spårplanen nedan. Den har även signaler utritade. Under byggets gång har spårplanen modifierats ytterligare, och den nuvarande kan du se längst ner på den här sidan.
Jag funderade ju som sagt på att bygga egna växlar, men den idén övergav jag i början av bygget, som tur var. Ändå lyckades jag faktiskt få ihop en växel som fungerade, men med bara en handfil och utan lödkunskaper var det inte lätt, och det tog lång tid. På bilden nedan ser du till höger en växel som byggdes av plastsyllar från en flexskena. Växeln till vänster byggdes med syllar utskurna i papp, och den översta byggdes med spåren direkt på ett kartongark. Den sistnämnda var den enda som fick växeltungor, och den fungerade ganska bra.

	Rundkörning 2007 - 12 - 30
	Den 30 december var en stor dag. För första gången kunde man köra runt. Matningskablar var kopplade till den dubbelspåriga linjens alla sektioner. Växlarna var också kopplade och säkrade. Spänningen var stor. Skulle det fungera hela varvet? Långsamt rullade ett godståg runt hela banan. Endast vid en växel stannade tåget. Jag hade helt enkelt glömt att koppla ström till den. I övrigt funkade allt fint. Inte en enda urspårning. Mest nervöst var det vid de höga broarna. Det är nästan 2 meter ner till golvet, och det är ingen skonsam fallhöjd för ett modelltåg. Men tack vare noggrant lagda spår gick färden tryggt och säkert. Nu går bygget in i fasen landskapsbygge. Det ska bli väldigt spännande att börja med detta. Kanske att montering av kontaktledningsstolpar går före. Det får vi se. Kolla gärna på filmen till höger >>>